Beslut UK2010

Här kan du ladda ner protokollet från Ungdomens kyrkodagar som hölls på Lärkkulla 28-31.1.2010.

UK:s beslut


Alphakurs för konfirmandföräldrar

Konfirmandtiden är en möjlighet också för konfirmandernas föräldrar att bekanta sig med den kristna tron och återuppta kontakten med församlingen. Ungdomens kyrkodagar uppmuntrar församlingarna i stiftet att ordna Alphakurser för konfirmandföräldrar.

Ungdomars religiösa rättigheter i skolan

Religionsfriheten betyder inte bara frihet från bordsbön och krucifix i skolan. Var och en av oss har också rätt att uttrycka sin övertygelse. Ungdomens kyrkodagar önskar att KCSA organiserar en PR-kampanj som informerar elever och föräldrar om vilka religiösa rättigheter vi har. Ungdomens kyrkodagar kommer också att skriva ett brev till ministrarna Stefan Wallin och Henna Virkkunen för att uppmärksamma beslutsfattarna om rätten att utöva religion.

Begränsning av användning av energidrycker

En av de motioner som väckte mest debatt under Ungdomens Kyrkodagar 2010 handlade om att förbjuda energidrycker i församlingarnas verksamhet. Efter att på nära håll sett de negativa sidorna av energidryckerna känner UK stor oro över användningen av dessa bland barn och ungdomar. I detta nu finns ingen åldersgräns för inköp vilket har bidragit till att de förekommer allt oftare i församlingens verksamhet t.ex. på resor och läger som ersättare för läskedrycker.

UK 2010 vill genom ett brev till församlingarna uppmana dem att ta tag i problemet gällande användningen av energidrycker i deras verksamhet, på ett sätt som passar dem. UK vill också lyfta fram behovet av information om energidryckers innehåll och bieffekter till barn och ungdomar samt till deras föräldrar.

Dessutom uppmanas KCSA att skriva ett brev till både finska och svenska tidningar samt till Social- och hälsovårdsminister Liisa Hyssälä och Kultur- och idrottsminister Stefan Wallin. Dessa brev bör lyfta fram UK:s ståndpunkt att energidrycker ska ha en lagstadgad åldersgräns.

Första gången – Församlingsvalet 2010

Församlingsvalet 2010 är speciellt eftersom åldergränsen för rösträtt nu sänkts till sexton år. Ombuden på Ungdomens kyrkodagar beslöt att själva jobba för ett högre valdeltagande i sina hemförsamlingar.
Bland annat frågan om placeringen av vallokalerna vill ungdomarna diskuteras med valnämnderna i sina församlingar. Ombuden beslöt också att ta med sig en kompis när man går för att rösta samt att uppmuntra någon man har förtroende för att ställa upp i valet.

Stärkt nattvardsgemenskap genom användning av riktigt bröd

Nattvardsgemenskapen kunde förbättras i gudstjänsterna. Vi uppmanar därför församlingarna i Borgå stift att använda riktigt bröd istället för oblater, eftersom det här är en konkret, genomförbar åtgärd. Alla församlingar borde åtminstone pröva på det någon gång under året. Om brödet bakas inom församlingen ökas ytterligare känslan av delaktighet. Detta kunde också vara ett sätt för olika åldersgrupper att träffas och samarbeta.

Ungdomens kyrkodagar 2010 anser också att bruket av obrutet nattvardsbord skall uppmuntras. Detta för att inte dela in församlingen i olika nattvardsbord.

UK 2011

Ungdomens kyrkodagar arrangeras nästa gång på Stiftsgården Lärkkulla i Karis den 27–30.1.2011. Till planeringsgrupp för UK 2011 valdes Marco Harju (Nedervetil församling), Maria Helander (Hangö svenska församling) och Nicklas Holmgård (Pedersöre församling)

Diskussioner

Församlingsanställda ska synas på nätet

Ett diskussionsinitiativ om webben och kyrkan visade att man anser att det är viktigt att kyrkan är med på nätet. Man konstaterade att det är lätt att ta kontakt med en församlingsanställd via nätet och det uppmuntrades att församlingsanställda ska vara i kontakt med sina ungdomar via sociala medier så som t.ex. Facebook.

Samtidigt diskuterades det om hur man ska vara på nätet, både som ungdom och församlingsanställd. Användning av sunt bondförnuft poängterades och att vara en bra förebild både i verkligheten och på nätet. Man efterlyste också mediefostran som en del av församlingsverksamheten.

Bibelns betydelse i våra liv

I en diskussion om Bibeln kom den allmänna rättsuppfattningen på tals. Det konstaterade att det är problematiskt då Bibeln uppmanar en att göra något som strider mot ens egen moral och rättsuppfattning. Man diskuterade också gränsen mellan att tolka Bibeln symboliskt och bokstavligt.

I diskussionen kom också fram att det lönar sig att skapa en personlig relation till Bibeln och att man ska se den som ett redskap som hjälper oss att komma närmare Gud. Vi är alla här på Guds uppdrag och ska sträva till att låta oss bli ledda av Guds ord. Bibeln är Guds ord, men Gud verkar genom oss människor. Det lönar sig att läsa Bibeln i ljuset av den tid vi lever i just nu.

Höga krav på präster

I diskussionen kom det fram att det ställs stora krav på präster och att de måste ha ett brett kunnande. T.ex. för en kyrkoherde är kunskaper i förvaltning, ledarskap och ekonomi mycket viktiga. Samtidigt kom det fram att det är mycket viktigt att prästen har en stor social kompetens, för att klara av vigsel-, dop- och begravningssamtal samt för att kunna vara trovärdig då man leder t.ex. en andakt. Prästen är ofta kyrkans ansikte utåt.

Man ställde också det akademiska kunnandet mot det andliga. För att klara av alla krav efterlystes någon form av kompletterande utbildning till den akademiska teologiutbildningen. Att kunna delegera uppgifter och inse att alla präster inte är bra på allting såg man också som viktigt.

Hjälpledarlöner – inte nödvändigt med samma summa i alla församlingar

I diskussionen om hjälpledarlöner var man överens om att det inte är lönen som är orsaken till att man arbetar som hjälpledare. Primära orsaken är ofta att man själv haft så roligt på sitt konfirmandläger att man vill vara med igen. Dessutom lär man sig mycket, både om en själv, om andra och om Gud.

Samtidigt känns det bra att få en ersättning som tack för utfört arbete. Ersättningen hjälper en också att vara borta från avlönat sommarjobb. Eftersom kyrkan tar upp skatt ska församlingen visa sin uppskattning över det jobb hjälpledarna gör genom att betala lön åt dem. Man såg det dock inte nödvändigt att alla församlingar betalar samma summa, utan konstaterade att olika församlingar har olika ekonomi och utgångspunkt att betala ersättningar.

Församlingssammanslagningarnas effekter på ungdomsarbetet oroar

I bästa fall kan en sammanslagning leda till ökad flexibilitet och positiva effekter när ungdomar från ett större område mer naturligt kommer samman. Samtidigt oroades man över att personalresurserna minskar, åtminstone på lite längre sikt. Speciellt var man rädd för att ungdomsarbetsledartjänsterna är hotade. Dessutom diskuterades att avstånden till verksamheten kan bli långa och man frågade sig hur församlingsidentiteten påverkas av sammanslagningen.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *