Som bekant är barn och unga ofta mycket aktiva i sin församling. Även största delen av kyrkans budgetmedel används till barn- och ungdomsverksamheten. Man kan därmed se det som motiverat att barn och ungdomar ska få vara med och bestämma hur dessa medel används, det vill säga hurudan verksamhet man har.

I dags dato är det dock endast genom de kyrkliga valen som under 18-åringar har en lagstadgad rättighet att vara med och påverka. I kyrkliga val har 16 år fyllda församlingsmedlemmar rätt att rösta (Lite statistik över valdeltagande i valet 2010 i fotnoten). Kyrkomötet, som är vår kyrkas högsta beslutande organ, anser dock att detta inte räcker, utan att man behöver komma på nya former för hur barn och unga kan bli hörda. Detta arbeta pågår på kyrkostyrelsen i olika arbetsgruppen. Genom detta diskussionsinitiativ vill vi höra om hur ni ungdomar anser att detta kan genomföras på bästa möjliga sätt.

Flera förordningar stadgar om att unga ska få vara med och påverka

Att barn och unga ska få vara med och påverka sin situation stadgas i flera både internationella och nationella dokument. Artikel 12 i FN:s barnkonvention lyder så här: Barnet har rätt att fritt uttrycka egna åsikter i alla frågor som rör honom/henne. Barnets åsikter ska beaktas med hänsyn till dess ålder och mognadsgrad. En liknande fras finns i Finlands grundlag, i 2:a kapitlet, 6 § 3 momentet där det står: Barn skall bemötas som jämlika individer och de skall ha rätt till medinflytande enligt sin utvecklingsnivå i frågor som gäller dem själva. Ungdomslagen (72/2006) specificerar närmare var och hur de unga ska få delta. I tredje kapitlet 8 § står det: De unga skall anordnas möjlighet att delta i behandlingen av ärenden som gäller ungdomsarbete och ungdomspolitik på lokal och regional nivå. De unga skall därtill höras i ärenden som berör dem.

Att påverka i den egna församlingen

Att få vara med och påverka vad som händer i den egna församlingen är grundläggande. T.ex. få påverka vilket programmet på ungdomslägret ska vara, vad man gör på ungdomssamlingarna osv. I många församlingar fungerar detta bra, trots att det inte finns någon officiell struktur för att höra unga och låta dem påverka. Risken då det inte finns någon lagstadgad struktur är att barn- och ungas rätt att bli hörd och få påverka blir beroende av de församlingsanställdas goda vilja och intresse. Det finns alltså en risk att det inte genomförs överhuvudtaget. Funder på följande frågor:

-     Vilka fungerande system har ni redan i församlingarna, via vilka ni kan påverka?

-     I kommunerna har man grundat ungdomsfullmäktigen för att låta de unga komma fram. Är detta också en möjlighet för församlingarna?

-     I en del kommuner finns det webbaserade möjligheter att påverka, t.ex. initiativkanalen.fi. Hurudana möjligheter kan webben ge unga att vara med och påverka?

-     Tycker ni att man också ska få vara med och bestämma över sådant som inte berör ungdomsarbetet specifikt, t.ex. gudstjänstlivet?

Att påverka på stiftsplan: UK är en föregångare – men är vårt system helt oproblematiskt?

Inom Borgå stift har UK samlats sedan år 1968. UK har som forum gett en unik möjlighet för de unga svenskspråkiga församlingsmedlemmarna att tillsammans diskutera viktiga ärenden och göra gemensamma ställningstaganden. Motsvarande arrangemang finns inte inom de finska stiften. Samtidigt som vi tycker att UK är bra kan man ställa två kritiska frågor:

-     Varför ska över 18 år fyllda personer ta del i UK? Kan inte dessa personer ställa upp som kandidater i församlingsval samt i val till kyrkomötet och försöka påverka den vägen?

-     Varför ska det komma upp till tolv ombud från en och samma församling till UK? Ombudens uppgift är ju att föra fram den egna församlingens ungdomars åsikter i plenum. Skulle det inte räcka om 1-2 personer per församling hade denna uppgift?

Dessutom kan man fundera på följande frågor:

-     Hur ska strukturen för att påverka se ut på stiftsplan, så att den passar ihop med den struktur man har på församlingsnivå?

-     Finns det möjlighet att via webben utveckla möjlighet att vara med och påverka också på stiftsplanet?

Att påverka på nationellt plan

En del ärenden vi diskuterar på  UK är sådana att de inte enbart berör oss svenskspråkiga utan alla unga i hela Finland. T.ex. kampanjen om elevers religiösa rättigheter i skolan som diskuterades på UK 2010 kan ses som ett ämne som berör hela vårt samhälle och hela kyrkan. I dessa fall skulle det vara motiverat att ärendet kunde behandlas i ett nationellt ungdomsparlament.

-     Vad anser ni om att det skulle grundas ett nationellt ungdomens kyrkomöte?

-     Hur många representanter från vårt svenska stift borde finnas med där?

-     Över vilka saker ska det få bestämma?

-     Hur ska det organet komma vidare med sina ärenden?

Hoppas detta initiativ ska sporra till diskussion och ge vägkost för arbetet med ungas delaktighet i vår kyrka.

Simon Lampenius

Branschsekreterare för ungdomsarbete vid Kyrkans central för det svenska arbetet

Fotnot:

I höstas tillämpades den sänkta rösträttsåldern på 16-år för första gången. Valet var mer synligt än tidigare val och fler gick till rösturnorna. Röstningsprocenten steg från 14,5 % till 17 %. I Borgå stift röstade 16–17-åringarna aktivare (15,9%) än i de övriga stiften i medeltal (15,3 %). I Borgå stift röstade 16–17-åringarna aktivast i Esse församling, 37,7 %!

På grund av den senaste tidens utskrivningar från kyrkan har vi fått tanken för att man kunde göra det lika lätt att skriva in sig i kyrkan. Vi tycker att det är helt för lätt att skriva ut sig ur kyrkan via internetsidan, www.eroakirkosta.fi. På sidorna eroakirkosta.fi kommer det inte riktigt fram vilka de olika orsakerna är och varför människorna skriver ut sig från kyrkan, fast de har en massa information på sidorna.

Kyrkan har redan aktiverat sig i denna fråga och gjort sidorna www.liitykirkkoon.fi  (blimedlemikyrkan.fi), där man kan skriva in sig i kyrkan, men sidorna finns under www.evl.fi. Vi funderade att skulle det vara bättre att man skulle göra helt andra sidor som inte är direkt linkade till evl.fi, men som ändå skulle gå under namnet liitykirkkoon.fi. Sidorna skulle kunna vara lika enkla och simpla som eroakirkosta.fi med all möjlig information om kyrkan och vad kyrkan gör för Finlands befolkning.

Ungdomarna i Grankulla svenska församling och Esbo svenska församling

Den mest förödande konflikten sedan andra världskriget pågår just nu i Demokratiska republiken Kongo, den har krävt över fem miljoner dödsoffer. I Demokratiska republiken Kongo finns enorma mängder råvaror. Istället för att ge Kongo rikedom har dessa dock tjänat till att upprätthålla konflikten. Beväpnade grupper tros inneha 50 procent av alla gruvor i östra Kongo. I dessa gruvor arbetar människor för mellan 1 och 5 dollar om dagen och en stor del av arbetskraften består av barn i tonåren och yngre. Pengarna som fås från dessa illegala gruvor går till fortsatt finansiering av konflikten.

Demokratiska republiken Kongo är ett av få ställen där man kan utvinna mineraler som coltan, kobolt och kassiterit. Dessa är viktiga råvaror för elektronikindustrin. Efterfrågan på vardaglig utrustning som mobiltelefoner och datorer gör råvarorna attraktiva.

Problemet med illegalt exporterade mineraler är invecklat eftersom mycket liten mängd mineraler på papper kommer från Kongo. För närvarande är certifieringssystemen gällande mineralernas ursprung outvecklade. Största delen av råvarorna smugglas via grannländer därifrån de exporteras de vidare för att förädlas. På grund av detta kan inte ens stora elektronikproducenter garantera att mineralerna som de använder har anskaffats på ett moraliskt sett. Frågan är om det ens finns något genuint intresse att skapa ett etiskt hållbart system bland elektronikproducenterna. Som konsumenter är det därför viktigt att sända signaler om att ett sådant behövs.

Ett sätt att påverka situationerna är att konsumenterna kräver at elektronikproducenterna gör mera för att skapa en rättvis och moralisk väg från att råvarorna utvinns till att produkten är färdig. Finlands kyrka, till vilka här räknas kyrkostyrelsen, stiften och församlingarna, köper årligen upp stora mängder datorer och mobiltelefoner. När man gör större inköp förutsätter upphandlingsprinciperna en offertförfrågan. Uppköparen kan själv välja vilka villkor som skrivs in i en sådan förfrågan. Här har kyrkan en möjlighet att påverka genom att sätta in ett krav på deklaration av råvarornas ursprung i offertförfrågan. Det gör det möjligt för kyrkan att gynna sådana producenter som gör allvarliga försök att ta reda på varifrån mineralerna kommer. Samtidigt sänder ett sådant förfarande en signal om att kyrkan följer med situationen.

Den Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland är genom Finska Missionssällskapet och Kyrkans Utlandshjälp engagerad i Kongos demokratiska republik. Försöken att skapa fred, försoning och utveckling är beroende av om man kan avlägsna konfliktens orsak.  Därför bör kyrkan ge en klar signal genom att också via sina ekonomiska beslut stöda det man försöker uppnå i det internationella arbetet.

Förslag till beslut:

Ungdomens kyrkodagar gör ett uttalande där man uppmanar kyrkostyrelsen, stiften och församlingarna att i uppköpshandlingar som gäller elektronik sätta in villkor om att ursprunget för de mineraler som använts vid tillverkningen måste deklareras.

Christoffer Steffansson

Borgå svenska domkyrkoförsamling

Under Ungdomens kyrkodagar (UK) har det de senaste åren framkommit vissa oklarheter kring stadgarna och deras tillämpning. Det har funnits fall där Kyrkans central för det svenska arbetet blivit utan plats i presidiet fast det är de som ordnar det hela och skriver protokollet som senare skickas ut till delegaterna. Vi har också haft fall där motionsskribenter och initiativtagare har blivit ombedda att kommentera utskottets arbete före utskottet har presenterat sitt förslag.

Alla liknande fall gör att förhandlingarna blir mer eller mindre förvirrade och vi anser därför att UK:s stadgor, plenarordning (PO), Arbetsordningen (AO) samt val- och utskottsordningen (VO) bör preciseras. Vi har under året funderat och diskuterat med KCSA och vill lägga fram följande förslag till förändring som inte enbart berör ovan nämnda saker utan också ger klarhet i andra frågor:

1.     Paragraftecken

Samtliga tre ordningar får paragraftecken (§). I de ordningar där tecknet saknas sätts det in framför numrorna. Nummerordningen på dessa bibehålls oförändrad.

2. PO §3

Nuvarande text:

Varje motionsbeslut i plenum föregås av en öppen debatt. Som grund för diskussionen ligger utskottets förslag.

Förslag till förändring:

Före en allmän diskussion i plenum angående motion eller initiativ till diskussion yttrar sij arbetsutskottet i frågan, om sådant har utsetts. Därefter får motionsställaren eller initiativtagaren i en (1) taltur ge respons på utskottets arbete. Om det är fråga om en motion kan den ursprungliga motionsställaren hålla fast vid sitt förslag till beslut, detta behöver inget understöd, varvid två förslag till beslut föreligger. Utskottets beredning ligger alltid som grund för fortsatt diskussion.

3. AO §3

Nuvarande text:

Vid plenum samlas alla deltagare till allmän diskussion och beslutsfattande. UK väljer en ordförande för plenum, en eller två viceordförande samt två sekreterare. Dessa utgör presidiet. Dessutom väljs två protokolljusterare och två till fyra rösträknare. Alla dessa personval förrättas enligt valordningen.

Förslag till förändring:

Vid plenum samlas alla deltagare till allmän diskussion och beslutsfattande. UK väljer en ordförande för plenum, en eller två viceordförande samt en sekreterare. Därutöver utser KCSA en sekreterare. Dessa utgör presidiet. Dessutom väljs två protokolljusterare och två till fyra rösträknare. Alla dessa personval förrättas enligt valordningen. Ordförandes och viceordförandes mandatperiod sträcker sig till följande års UK.

4. AO §6

Nuvarande text:

Motioner

Församlingar och konfirmerade medlemmar i evangelisk-lutherska kyrkan i Finland samt KCSA har rätt att ta upp ärenden genom motioner. Dessa skall vara KCSA tillhanda senast fyra veckor före UK inleds. Utöver dessa kan motioner som inkommer senare tas upp om tre fjärdedelar av ombuden understöder detta. Motioner skall innehålla ett förslag till beslut. Under UK behandlas motionerna enligt utskottsordningen och valordningen.

Initiativ till diskussion

Församlingar och konfirmerade medlemmar i evangelisk-lutherska kyrkan i Finland samt KCSA har rätt att ta upp ärenden genom initiativ till diskussion. Som initiativ till diskussion presenteras sådana frågor som det inte är motiverat att framställa som beslutsförslag. UK bestämmer hur diskussionen genomförs.

Övriga ärenden

Övriga ärenden kan tas upp till behandling vid plenum om UK med tre fjärdedels majoritet besluter därom.

Förslag till förändring:

Motioner

Församlingar, personer som är valbara till ombud på UK och KCSA har rätt att ta upp ärenden genom motioner. Dessa ska vara KCSA till handa senast tre veckor före UK inleds. Utöver dessa kan motioner som inkommer senare tas upp om tre fjärdedelar av ombuden understöder detta.

Motioner skall innehålla ett förslag till beslut. Under UK behandlas motionerna enligt plenarordningen samt utskotts- och valordningen.

Initiativ till diskussion

Församlingar, personer som är valbara till ombud på UK och KCSA har rätt att ta upp ärenden genom motioner. Initiativ till diskussion ska vara KCSA till handa senast tre veckor före UK. Utöver dessa kan initiativ till diskussion som inkommer senare tas upp om tre fjärdedelar av ombuden understöder detta. Som initiativ till diskussion presenteras sådana frågor som det inte är motiverat att framställa som beslutsförslag. UK bestämmer hur diskussionen genomförs.

Övriga ärenden

Övriga ärenden kan tas upp till behandling vid plenum om UK med tre fjärdedels majoritet besluter därom.

Jona Granlund

Åbo svenska församling

Eric Jansson

Väståbolands svenska församling

Många killar i tonårs ålder visar tecken på psykiskt illamående och problem i det sociala umgänget. Illamåendet resulterar ofta i ordningsproblem i skolan, brottslighet av olika grad, alkoholproblem, rökning, dåliga matvanor, lathet, mobbning och självmord. Killar visar svagt intresse för bl.a. församlingens verksamhet och är i allmänhet svåra att nå. Dessa killar behöver stöd och hjälp. Jesus mötte alla personer så som de var. Han uppmanade oss att göra lika och att visa kärlek mot alla.

Killgrupper har visat sig vara ett koncept som fungerar för att nå dessa killar. Åbo svenska församling har ett fungerande system med killgrupper. En killgrupp kör igång varje år för de pojkar som gått i skriftskolan det året och gruppen består av högst 8 killar. I grupperna diskuterar man svåra ämnen i killarnas liv, man dricker kaffe och firar andakt. Diskussionerna går helt på killarnas villkor och man diskuterar det killarna själva lyfter fram. Grupperna har varit mycket populära, även killar som är svåra att nå har visat stort intresse.

Förslag till beslut:

UK skriver ett brev till alla församlingar i Borgå stift, i vilket de uppmuntrar till att skapa en utbildning för killgruppsledare. Utbildningen ska ge konkreta verktyg för församlingsanställda att arbeta med killar.

Linus Stråhlman

Borgå svenska domkyrkoförsamling

Denna motion inkom försent för att hinna med till informationsmaterialet. Den kan tas med till behanling om UK med 3/4-dels majoritet så önskar.

Samhället lever under ständig omstrukturering. Arbeten försvinner och arbetslösheten stiger. Samtidigt som illamående i samhället ökar. Som församlingsmedlem anser jag att församlingen borde i allt större grad göra sig synligare och klarare i sina budskap. Vi behöver en aktiv kyrka som är synlig. Gå till en motattack till dessa antikristna organisationer, som gör anspråk på sin rätt att inte delta i kristna evenemang eller kristna traditioner. För de antikristna borde vi stolt visa upp vår blåvita flagga med ett kors som symbol för att vi är ett kristet samhälle. Låt oss kristna visa det lika synligt som vi gör med vår nationalflagga. Var inte rädda, gör er starka i tron.

För att göra kyrkan synlig behöver vi använda oss av nya medier, reklamkampanjer och även tv-spottar. Men samtidigt måste vi komma ihåg, att kyrkan inte är något vi säljer. Det är inte enbart en produkt. Det är en livssyn.

Ungdomens kyrkodagar 2006 har diskuterat ett ärende om internationell mission. Det skulle vara dags att aktivera och öka den inre missionens ställning i våra församlingar samt i vår vardag. Vi skall göra oss själva även synliga. Aktivt visa vår kristna tro i vardagen. Be din bordsbön öppet på din arbetsplats, skola, fritidsintresse. Var aktiv kristen.

Till exempel i samband med skjutningarna i köpcentret Sello gjorde sig församlingen synlig på ett bra sätt. Kyrkan intog sin plats bland församlingsmedlemmarna och gick ut i köpcentret. De fanns där. Man behövde inte gå till kyrkan för att sörja eller för att samtala. Vi borde göra det oftare. Likaså har det funnits så kallade köpcenterspräster i köpcentret Iso Omena. Prästen var väldigt omtyckt samt besökt.

Förslag till beslut:

• Uppmana församlingsmedlemmar till att aktivt visa sin kristna tro i vardagen.
• Uppmana församlingarna att aktivare finnas i köpcentren och andra allmänna ställen.
• Uppmanar kyrkorådet att utöka synligheten för den kristna kyrkan i Finland.
• Samt uppmanar de olika TV-produktionsbolagen till att öka de kristna värderingar i sina dokusåpor på TV.

Anders Blomberg

Esbo svenska församling

Nattvarden idag är ett intressant fenomen. Det är i korthet en gemenskapsmåltid där gemenskapen har fått sätta sig i baksätet. I instiftelseorden sägs det ”gör det här för att komma ihåg mej”. Enligt Cavanaugh är nattvarden den ultimata gemenskapen där vi dels får gemenskap med Gud men också med alla andra kristna genom Gud.
Tyvärr är idag gemenskapen i nattvarden ytterst frånvarande i handlingen. Man går upp till nattvarden, ensam, eller kanske med sin familj eller kompis, ser man någon man känner så kan man nicka lite diskret. Under själva nattvarden sitter man på sin plats och får en oblat och lite vin, dricker det och går ner.
Gemenskapen måste stärkas. Ett sätt skulle vara att under själva nattvarden få in en känsla av att vara en del av gruppen. Att man inte kommer som individ för att ensam komma inför Gud, utan att man kommer som individ för att ta del i en gemenskap.

Förslag till beslut:

Ungdomens Kyrkodagar uppmanar församlingar i Borgå Stoft att använda riktigt bröd istället för oblater för att stärka känslan av gemenskap i själva nattvarden.

Jona Granlund
Åbo svenska församling

Den 15 november 2010 är det val till församlingarnas förtroendeorgan. Valet är speciellt efterson det är första gången 16 åringar får rösta. Valet ger den enskilda församlingsmedlemmen möjlighet att påverka i församlingens beslut, verksamhet och framtid.

Tanken med förtroendeorganen är att de ska representera alla församlingsmedlemmar. I dagens läge är representationen skev. Av de förtroendevalda som valdes in genom församlingsvalen 2002 var endast sex procent under 30 år. Ingen större förändring skedde i valen 2006. Ändå är det i toppen när det gäller församlingsstatistiken över delaktighet i församlingens verksamhet. Årligen går ca 90 % av 15-åringarna i skriftskola och av dem fortsätter ungefär en tredjedel i hjälpledarutbildningen.

Församlingsvalet diskuterades på också på UK 2009 och då gjordes följande beslut:

UK 2009 uppmanar församlingarna i Borgå stift att informera ungdomarna om:
Församlingsrådet och dess uppgifter
Församlingsvalen

Bra tillfällen är t.ex. skriftskolläger, ungdomssamlingar, skolornas morgonsamlingar.

Det är också viktigt att hitta lättillgängliga röstningsplatser.
Församlingsanställda är viktiga för att uppmuntra ungdomar att kandidera och rösta.

Vid behov kunde församlingarna samarbeta med KCSA och Församlingsförbundet prosterivis.

Valet närmar sig och ännu finns det möjligheter att påverka hur valet genomförs i sin egen församling. Beslutet från UK 2009 bör gås igenom och förnyas för att visa på ärendets betydelse och aktualitet. Nedanstående konkreta förslag till beslut får diskuteras av utskottet och av plenum.

Förslag till beslut:

• Vi ombud som varit med på UK 2010 skriver ett initiativ till vårt eget församlingsråds valnämnd och ber dem placera vallokaler på ställen som ät lättillgängliga för väljarna.
• Jag röstar i församlingsvalet 2010 själv och tar en kompis med mig
• Jag uppmanar en person jag har förtroende för att ställa upp i församlingsvalet

Mer information om valet finns på adresserna:
www.forsamlingsvalet.fi
www.förstagången.fi
evl.fi/konfirmand ->

Simon Lampenius
Branschsekreterare för ungdomsarbete på Kyrkans central för det svenska arbetet
Medlem i styrgruppen för valkampanjen Första gången

Efter att på nära håll sett de negativa sidorna av energidryckerna känner vi stor oro över användningen av dessa bland barn och ungdomar. Även i vårt ungdomsarbete har det inträffat allvarliga bieffekter orsakade av dryckerna. I detta nu finns ingen åldersgräns för inköp vilket har bidragit till att de förekommer allt oftare på resor, läger och som ersättare för läskedrycker.

Förslag till beslut:

Vi uppmanar därför UK-2010 att utreda möjligheten att förbjuda användningen av energidrycker i församlingarnas verksamhet.

Erik Abbor
Juhani Hopkins
Tove Krook
Carolina Myrskog
Kim Wallis
Tom Wiklund

Kronoby församling

En majoritet av alla tonåringar går i skriftskoleundervisningen. Genom detta kommer även deras föräldrar i direkt kontakt med församlingen och församlingsarbete. Tonåringarna får lära sig grunderna i kristen tro dvs. de får dopundervisning. Men hur är det med föräldrarna? De flesta finländare har gått i skriftskolan, men många har glömt bort vad de lärde sig och många har helt tappat kontakten till Gud och församlingen. Med detta som bakgrund vore det motiverat att erbjuda en grundkurs i kristen tro för konfirmand föräldrar. Det finns en varieté av olika koncept och utarbetade kurser. Alfa-kursen är ett koncept som under de senaste åren blivit väldigt populär. Alfa:n har en enkel uppbyggnad och förklarar den kristna tron på ett väldigt lättfattlig sätt. Den Evangelisk luterska kyrkan i Finland har även gått inför att satsa på alfa kurs i församlingarna.

Förslag till beslut:

UK 2010 vill att församlingarna erbjuder Alfakurs för de föräldrar, vars barn går i skriftskola.

Linus Stråhlman
Erika Forsblom
Borgå svenska domkyrkoförsamling