Martin Luther gick på sin tid tillrätta med den katolska kyrkans avlatshandel, detta ledde i förlängningen till att vi fick vad vi idag kallar den evangelisk lutherska kyrkan. I och med att den lutherska kyrkan blev självständig i förhållande till den katolska kyrkan blev också kyrkans sakrament färre till antalet. I vår kyrka idag talar vi om tre sakrament, varav två är ”huvudsakrament”, dop och nattvard (samt bikten som tredje). I dagsläget finns det också en annan handling som kyrkan utför till myckenhet, vigseln. Enligt den definition som är antagen av vår kyrka räknas inte vigseln till sakramenten, och för att den skulle kunna göra det skulle det krävas att man omdefinierar vad man menar med sakrament:

Äktenskapet har icke först i nya förbundet blivit instiftat, utan redan i begynnelsen vid människosläktets skapelse. Det är visserligen förordnat av Gud och har även med sig löften, men likväl icke sådana, som höra till det nya förbundet, utan till det lekamliga livet. Om någon vill kalla det ett sakrament, bör han därför skilja det från de förut angivna, vilka i egentlig mening äro det nya.

Augsburgska Bekännelsens Apologi art. XIII (punkt 14)

Den evangelisk Lutherska kyrkan i Finland har idag vigselrätt, d.v.s. man kan juridiskt stadfästa äktenskap. Vigselakten i sig består av två separata delar, välsignelse och stadfästande av äktenskapet. Det är mer än vanligt att man inte reflekterar över skillnaden mellan dessa eftersom man är så van att det är sättet en vigsel skall ske på.

Vigselrätten påverkar endast den juridiska delen av det hela och innebär i praktiken att förrättaren säger ”nu är ni man och hustru”. Den form av (juridiska) vigsel vi har idag bygger mycket långt på romerska arvslagar där enbart gifta personer kunde ärva varandra. I nuläget när lagstiftningen inte gör någon nämnvärd skillnad mellan samboende och äktenskap är således arvsfrågan sekundär i hela processen. Det finns heller inga teologiska argument för att kyrkan skulle behålla sin vigselrätt. Att kyrkan har vigselrätt bygger istället på historiska omständigheter, kyrkan var i tiderna den enda större organisationen med representanter på alla håll i landet.

Äktenskapet ÄR viktigt men vigselrätten är inte en del av äktenskapet.

Förslag till beslut:

Ungdomens Kyrkodagar skickar följande till stiftsfullmäktige:

Kyrkans vigselrätt är idag en kvarleva av historiska omständigheter som inte motsvarar den situation vi lever i. Det finns varken teologiska eller sakramentala motiveringar till att behålla vigselrätten. Vigselrätten kan också i viss mån skymma den andra delen av vigselakten d.v.s. själva välsignelsen av äktenskapet. För att bättre lyfta fram den delen borde kyrkan avsäga sig sin vigselrätt för att göra det klart var kyrkan står i frågan om äktenskap. Vi, Ungdomens Kyrkodagar, vill att detta ärende tas upp till diskussion i stiftfullmäktige.

Ungdomens Kyrkodagar skickar följande till samtliga biskopar i Finland:

Under Ungdomens Kyrkodagar 2012 har vi diskuterat kyrkans vigselrätt.

I dagsläget görs ingen skillnad på den juridiska delen och den välsignande, förutom av teologer. Den kyrkliga vigseln har blivit något som ”hör till” och den ”hör till” utan en närmare reflektion över vad välsignelsen egentligen innebär. Vi skulle gärna se att den vigselrätt som kyrkan idag har i Finland skulle slopas och att man istället skulle klargöra den andra delen, välsignelsen, så att personer utan teologisk utbildning skulle se var kyrkan står i fråga om äktenskap.

Även om man omdefinierade vad man menar med sakrament för att inkludera äktenskap (Augsburgska Bekännelsens Apologi art. XIII) skulle vigselrätten vara svår att argumentera för. I den form vi har vigselrätt idag är det en kvarleva av en annan historisk situation där kyrkan var mer närvarande än staten i stora delar av landet. Vi skulle därför se det som fördelaktigt att man tog bort vigselrätten och överlät den juridiska delen av äktenskapet åt staten.

Jona Granlund
Åbo Svenska församling

Det sägs att världen förändras snabbare hela tiden. Varje dag är ett avstamp in i framtiden. I församlingarna och på centralt kyrkligt håll drar man upp riktlinjer och gör strategier inför framtiden. De unga är framtiden. Också framtidens kyrka. De unga är och kommer också att vara mest i kontakt med framtiden. De unga kan ha en fingertoppskänsla för vad komma skall som äldre inte har och denna expertis behövs. Vad tror vi unga att gör sig gällande i framtiden? Flere frågeställningar i denna motion tar upp hur vi unga ser på framtiden, ungdomsarbete och kyrkan.

a)      Vilken är din drömförsamling?

Fritt fram att visionera! Hur ser din drömförsamling ut? Vad är kännetecknande för den? Som hjälp för visionerna kan du tänka på Kyrkans grunduppgifter: fostran (undervisning och kristen fostran), mission, diakoni och förkunnelse (gudstjänster, dop, nattvard och övriga förrättningar). Tänk också på vilka de stora frågorna för dig i vardagslivet är för tillfället och hur de passar in i din drömförsamling.

Dessa åsikter är viktiga med tanke på ett utvecklingsdokument för ungdomsarbete som utarbetas på Kyrkostyrelsen. Utgående från utvecklingsdokumentet kan man sedan i församlingarna göra upp egna strategier för ungdomsarbetet lokalt.

b)      Det gemensamma i att vara kyrka

Ganska ofta blir det så att ungdomar och ungdomsarbetet blir frånskilt resten av församlingen, det blir s.a.s. två församlingar, en för unga och en för resten. Det här sker delvis från båda sidor. Vi vill uppmuntra de unga att själva upptäcka vad det är att vara församling, vad det är att vara kyrka d.v.s. det är inte en grupp där alla tänker, handlar och är likadana utan det är en samling av totalt olika människor som handlar olika, som gör olika saker och tänker olika. Men att i allt detta hitta det gemensamma – det är vad det handlar om att vara kyrka.

Ett praktexempel på detta är gudstjänsten. Hur kan man göra gudstjänsten till något som är hela församlingens grej, alltså också ungdomarnas. Hur få ungdomar delaktiga i högmässan utan att den förvandlas till något som den övriga församlingen inte gillar. Hur blir högmässan HELA församlingens fest?

c)       Ett starkt konfirmandarbete också i framtiden

Vi har goda siffror vad gäller deltagande i konfirmandundervisning (83,6 % av alla 15 åringar tog 2010 del i konfirmandundervisning) och konfirmation. Men detta är inget att ta för givet, man behöver jobba stenhårt i församlingarna för att inte tappa greppet. Sverige är ett tydligt exempel att det går jättesnabbt när statistiken vänder och allt färre väljer att gå i skriba Forskning har visat att läger är en nyckel till lyckad konfirmandundervisning. Vad kan vi göra för att i fortsättningen också ha tillräckligt långa läger?

Vad har UK för recept på ett fortsatt starkt och givande konfirmandarbete med sikte mot framtiden?

Fakta: I Finland tog 83,6 % av alla 15 åringar del i konfirmandundervisning år 2010. Motsvarande siffror i Sverige är 32,5 %, Norge ca 65 % och Danmark ca 70 %.

d)      Församlingens närvaro i skolan, hur hålla den kvar?

Kyrkan har ett starkt förtroendekapital som gör att församlingsanställda på många ställen fortfarande har tillträde in i skolor för att hålla t.ex. hålla andakt, hjälpa till i undervisningen samt träffa barnen och ungdomarna på rasterna. Detta är ett kapital som behöver förvaltas väl för att inte försvinna. Det finns tyvärr exempel på skolor som inte längre vill ha besök från församlingen pga. dåliga erfarenheter. Ibland har skolor framfört önskemål om vilka specifika anställda de vill ha på besök. Är det bra eller dåligt?

Vad har du för erfarenheter av BRA närvaro av församlingen i skolan? Har du någon gång känt dig stolt när församlingen varit på besök, vad har i så fall orsakat detta? Eller har du själv suttit med på en morgonsamling som hållits av församlingen där du helst skulle ha velat sjunka genom golvet? Varför?

Vad är UK:s åsikt i frågan? Hur kan man värna om detta förtroendekapital som ännu finns? Hur ska man i församlingarna agera för att bemöta eleverna på bästa sätt?

Förslag till beslut:

Punkterna a-d behandlas av olika utskott och sedan gemensamt i plenum. För varje punkt formulerar UK ett ställningstagande. Ställningstagandet framförs av presidiet till biskop Björn Vikström och kandidaterna i kyrkomötesvalet under söndagens samling Expedition generation.
Jona Granlund
Ordförande för UK 2011

Ylva Vikström
Viceordförande för UK 2011

Planeringsgruppen för UK 2012

Gudstjänsten är nödvändig för församlingen och vår kyrka. I handboken finns fyra olika mässor med möjlighet till att variera form, längd, delar och helhet; allt vad gudsfolket behöver för att fira sin Guds-fest. Gudstjänsten innehåller delar och moment som funnits med under kyrkans hela historia. Moment som för Gud och församlingen närmare varandra, förmedlar nåden samt låter församlingen möta sin Herre i bröd och vin.

Gudstjänsten upplevs ändå som främmande och som icke tilltalande; som tomma ritualer som finns med för att de alltid funnits med. Man vet inte vilket syfte de olika delarna har, varför de finns med eller vad de ger uttryck för. För många har betydelsen fallit i glömska och är okänd.

Gudstjänsten behöver en chans att få vara församlingens fest inför sin Herre. Men den kan behöva lite hjälp och förklaring. De olika delarna behöver ges förklaringar till varför vi gör som vi gör och varför de finns med. Under en veckomässa kunde man t.ex. ha ”gudstjänst-skola”, en gudstjänst där en pastor eller lekman skulle förklara och ge insikt i de olika delarnas betydelser.

Ungdomens kyrkodagar bör diskutera och ta ställning till hur vi kan ge gudstjänsten mer-värde och djupare betydelse för dem i församlingen som upplever att gudstjänsten är urvattnad.

Förslag till beslut:

Ungdomens kyrkodagar 2012 uppmanar församlingarna i Borgå stift att i sitt Gudstjänst liv inkorporera undervisning om de olika delarna i gudstjänsten samt deras betydelser.

Linus Stråhlman

Borgå sv. domkyrkoförsamling

I medierna har bl.a. förhållandet mellan elever och lärare på t.ex. Facebook lyfts fram. Åsikterna om vad som är rätt och fel är delade. Med det här initiativet vill vi fråga hur UK ställer sig till vänförfrågningar / vänskap mellan konfirmander och hjälpledare i sociala medier, vad som är viktigt att fundera över och om det behövs gemensamma riktlinjer?

- Kan eller ska en hjälpledare överhuvudtaget vara vän med sina konfirmander utanför lägertiden?

- Måste en hjälpledare på sin fritid vara vän med alla eller kan den godkänna endast några?

- Är det okej att en hjälpledare söker upp konfirmander på nätet eller borde initiativet komma från dem själva?

- Vilken är en skribahjälpledares roll i förhållandet till konfirmanderna efter deras konfirmation?

Ungdomar i Mellersta Nylands prosteri

Under senare år har det ofta diskuterats att plenum får för lite tid på UK, där plenum vanligtvis öppnats på fredag morgon och de egentliga plenarförhandlingarna inletts först på lördagen. Ärenden har ivrigt diskuterats och då ordförande dragit streck i debatten har talarlistan varit lång och ofta har det funnits mycket viktigt kvar att debattera. Söndagen brukar i plenartid innebära en, kanske två timmar av diskussionsinitiativ som knappt hinner tangeras innan plats, tid och planeringsgrupp för nästa UK ska fastställas.

Vårt förslag är att plenum med fördel borde börja redan på torsdag kväll.

Den viktigaste programpunkten på UK är plenum. En inledning av plenum redan på torsdag kväll skulle visa detta mycket tydligt. I nuläget har första kvällen ett väldigt öppet program, innehållande endast en mässa. Detta kan vara lämpligt för en UK-gamyl som vill hälsa på gamla vänner från nära och fjärran, men för en ny deltagare blir det lätt död tid.

En tidigare inledning av plenum innebär också att man bättre kan fördela plenartiden över UK-helgen. Rimligtvis klarar UK av både val av presidium, samt fastställande av föredragningslistan redan på torsdag. Detta skulle innebära att utskottsarbetet kunde påbörjas och eventuellt avklaras innan fredagens lunch, så att de egentliga plenarförhandlingarna kunde påbörjas efter mellanmålet. På så vis skulle lördagens plenarförhandlingar innebära mindre stress och ge utrymme för fler pauser och piggare debatter.

Orsaken till nuvarande programupplägg är att det för några år sedan var en betydande nedgång i antalet inskickade motioner och initiativ, vilket inte varit fallet de senare åren. De alternativa programpunkternas antal och längd har däremot inte omprövats, vilket lett till att plenartiden nu upplevs som stressig och i värsta fall som en bisak till övrigt program på UK.

I dagens läge kan det för en del vara svårt att ta studieledigt för de dagar som UK kräver. Om tiden för plenum fortsätter att vara minimal är det särskilt svårt.

Förslag till beslut:

Planeringsgruppen planerar programmet för Ungdomens Kyrkodagar 2013 så att plenum inleds på torsdag kväll för att

• optimera tiden för diskussion och behandling av motioner och initiativ till diskussion
• tydligt visa att det är plenum som är kärnan i UK
• motivera behovet av ledighet från skolan

Ungdomar och ungdomsarbetsledare i Mellersta Nylands prosteri

Det är dags att se över det befintliga materialet som finns för hjälpledarutbildning i vårt stift och göra en ny utgåva av materialet. Många ombud på UK är också hjälpledare, så inför detta projekt skulle det vara viktigt att få höra hjälpledarnas egna åsikter om sin utbildning och hur den motsvarar behoven i verkligheten. UK får diskutera utgående från dessa frågor

• Motsvarar den hjälpledarutbildning du fått de krav som ställs på dig som hjälpledare på läger, eller i andra uppgifter?
• Finns det något som känts svårt/obekant/utmanande i dina uppgifter som hjälpledare som du borde ha fått mera vägledning i under utbildningen?
• Vilka uppgifter har ni som hjälpledare i er församling? Har det uppkommit nya uppgifter på senare år? Har gamla uppgifter fallit bort? Hur vanligt är det t.ex. att hjälpledare leder klubbar eller söndagsskola?
• Finns det andra sätt att utveckla hjälpledarutbildningen i Borgå stift?

Lite bakgrundsfakta om de tidigare materialen:

Senaste material, Församlingens hjälpledarutbildning, gavs ut 2004 av stiftsrådet i Borgå stift. Det materialet var en komplettering av ett utbildningsmaterial med samma namn utgivet tio år tidigare, den s.k. ”röda mappen”. Däremellan har det översatts ett material från finska, med namnet När hjärtat gråter… om att klara kriser i vardagen. Detta material var ett samarbete mellan Kyrkostyrelsen och ett projekt för självmordsprevention på Stakes (Institutet för hälsa och välfärd) och översättningen var klar 1997.

Mycket av detta existerande material är bra, men kanske fallit i glömska bland präster och ungdomsarbetsledare som jobbar med hjälpledarutbildning. Dessutom har det kommit nya ungdomsarbetsledare som aldrig hört om dessa tidigare material. Därför är tanken nu att se över materialet, plocka ut de bästa bitarna och göra en ny utgåva. I samma veva finns det möjlighet att även lägga till nya bitar, som är aktuella i dag.

Lite bakgrundsfakta om hjälpledarutbildning

• Hjälpledarutbildningen utgör hörnstenen av ungdomsarbetet i många församlingar.
• Ca trettio procent av fjolårets konfirmander samlas till hjälpledarutbildning, en femtedel av dem bli klara med utbildningen och en sjättedel verkar de facto som hjälpledare.
• I genomsnitt 9 % av 16-18 åringar medverkar som hjälpledare
• Hjälpledarutbildning ordnas i 93 % av församlingarna

Källa: Mångfaldens kyrka – Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland 2004-2007.

Läs mer själv här: http://goo.gl/GiPhW på sid 147-150.

Simon Lampenius
Branschsekreterare för ungdomsarbete
Kyrkans central för det svenska arbetet

I flera församlingar efterlyses verksamhet för unga vuxna i åldern 20 år och uppåt.

I Mellersta Nylands prosteri har det under årens lopp gjorts ett flertal försök till att ordna aktiviteter för ovannämnda grupp, men slutresultatet har varit ytterst få eller inga deltagare alls.

De flesta i åldern 20-40 år, verkar inte medvetna om hur kyrkan kunde vara en del av deras vardag. På motsvarande sätt är tydligen inte heller kyrkan medveten om vilket behovet hos de unga vuxna är.

Vad är det som unga vuxna vill ha av församlingen? Hur kan kyrkan möta den moderna människan?  Vilken typ av verksamhet behövs?

För kyrkan och dess anställda är det viktigt att få veta vad unga vuxna behöver för att vilja engagera sig i kyrkan och i den egna hemförsamlingen.

Ungdomar och Ungdomsarbetsledare i Mellersta Nylands Prosteri

Tanken för detta initiativ var att vi som UK deltagaren skulle kunna ge planeringsgruppen mera idéer och förslag till olika temagrupper. Årets temagrupper är bra och intressanta, men på något sätt ganska likadana. Med tanke på hur UK är planerat och hur det ser ut, så skulle det kunna vara bra att temagrupperna skulle vara lite mera rörliga. I år är det ganska mycket att sitta och diskutera i grupper.

Plenum är ju huvudsaken på UK, men en bra motpol till det skulle kunna vara att det skulle kunna finnas några temagrupper som skulle kunna vara t.ex. sport. Antagligen är ganska många av deltagarna sportiga av sig och skulle vilja ha mera rörlig aktivitet också på UK.

Ungdomarna i Grankulla svenska församling och Esbo svenska församling

I flera omgångar har UK diskuterat och propagerat för möten över generationsgränser. Detta till exempel på UK 2010 då vi diskuterade bakning av nattvardsbröd, vilket ansågs vara en bra åtgärd för att på lokalplan knyta kontakt mellan yngre och äldre församlingsmedlemmar. Nu öppnar sig en chans för UK att dels förverkliga dessa möten mellan generationer och dels få rejält med synlighet bland de ”vuxna” i vårt stift. Nu har det öppnats en möjlighet till att i samband med UK 2012 också ordna Finlandssvenska kyrkodagar.

Finlandssvenska kyrkodagar ordnas med ungefär 4yra till sex års mellanrum, alltså betydligt mer sällan än UK. Finlandssvenska kyrkodagar ordnas över ett veckoslut och är en samlingspunkt för aktiva församlingsmedlemmar, förtroendevalda och anställda i vårt stift. Senaste kyrkodagar ägde rum på Lärkkulla 2006 och nästa år, 2012, är det dags för följande arrangemang. Ansvar för arrangerande av Finlandssvenska kyrkodagar ligger traditionellt på Kyrkans central för det svenska arbetet.

Grundtanken i arrangemangen är att de Finlandssvenska kyrkodagarna ordnas på UK:s villkor. UK ska hållas som UK, inledas på torsdag kväll, ha plenum, fria förmågors kväll, osv. En del program hålls alltså skilt medan en del program är gemensamt. Tack vare ett gemensamt evenemang finns det mer resurser att få tag på en bra talare, satsa på temagrupper och arrangemangen som helhet.

Största fördelen för UK är ändå  den synlighet och det erkännande ett gemensamt evenemang kan ge UK. Vi visar år beslutsfattarna i vårt stift att de unga är en faktor att räkna med. Vi visar att vi ungdomar har åsikter och att vi kan och vill diskutera viktiga ärenden. På gemensamma UK – kyrkodagar kan vi dessutom konkret åstadkomma möten mellan UK och verkliga beslutsfattare i vår kyrka. Exempelvis kunde UK överlämna någon form av resolution till Borgå stifts kyrkomötesombud.

Vad anser plenum om gemensamma Ungdomens kyrkodagar och Finlandssvenska kyrkodagar? Hur ska de genomföras? Vad vill ni lämna för synpunkter till KCSA och till den kommande planeringsgruppen för dagarna?

Planeringsgruppen för UK 2011

Kyrkan har börjat synas mera och mera i den sociala median de senaste åren, men det finns säkert ännu flera olika andra sätt som man skulle kunna utnyttja för att kyrkan skulle få mera synlighet och mera kontakter till sina församlingars medlemmar. En fråga som har kommit fram är:

Hur skulle ni ungdomar/unga vuxna vilja att kyrkan syns inom de sociala medierna i framtiden? Vad kan man som lekman och församlingsmedlem göra för att hjälpa de anställda med de olika medierna där kyrkan finns med?

OBS! För att något skall klassas som sociala medier, krävs det en interaktion mellan människor. Denna diskussion behandlar inte webbportaler och statiska webbsidor.

Ungdomarna i Grankulla svenska församling och Esbo svenska församling