Beslut UK2018

Här finns protkollet från UK2018 (klicka här) 

Sammandrag av UK:s beslut 2018

19§ Motion: Ungdomsarbetsledare behövs!

UK:s beslut: Ungdomens Kyrkodagar 2018 vädjar till Borgå stift och alla dess församlingar, med hänvisning till ovanstående orsaker, att inte skära ner på ungdomsarbetet.

Ungdomsarbetet måste få kosta. Ungdomsarbetet behöver en bra lokal. Ungdomsarbetet behöver en ungdomsarbetsledare. 

20§ Motion: Församlingsval 2018

UK:s beslut: UK uppmuntrar alla församlingar i Borgå stift att ordna förhandsröstning på skolor och läroinstitut och därmed bidrar till att uppmuntra unga att påverka i sin egen hemförsamling. De som deltagit i UK 2018 tar kontakt med sin egen hemförsamlings valnämnd och församlingsanställda för att säkerställa att beslutet når beslutsfattarna.

Strategierna som UK diskuterade kring unga och församlingsvalet är följande:

    • Om skolorna inte tar emot kan förhandsröstningstillfällen ordnas på platser i närheten av skolor och andra ställen som är naturliga för ungdomar, t.ex. bibliotek, mataffär, köpcenter och ungdomslokal.
    • I skriftskolan tas upp om vad församlingsvalet är, och hur det påverkar församlingen på ett mera lättförståeligt sätt. Vi uppmanar att använda Navis material (naviryhma.fi) som är enkelt att förstå. Mera info hittas på info.forsamlingsvalet.fi
    • Ta med äldre frivilliga ungdomar som förebilder att uppmuntra folk att rösta, samt vägleda vid röstningstillfällen.
    • Ordna informationstillfällen för äldre ungdomar, där man kan diskutera om församlingsvalet. Vad det innebär att ställa upp och vad man binder sig till.
    • Församlingarna kan informera studerande att förhandsröstningen inte är bunden till den egna församlingens vallokal. Utan man kan rösta i sin hemförsamlings val var som helst inom Finland under förhandsröstningen.
    • Församlingen kan uppmuntra att hålla möten under tider som är lämpligare för unga (inte mitt i veckan).
    • Att bjuda på mat i samband med information om församlingsvalet kan öka intresset för tillfällena. 

Sammandrag av diskussionsinitiativen på UK 2018

13 § Initiativ till diskussion: Hjälpledarnas roll i planering av konfirmandarbetet

Maria Björkgren-Vikström (KCSA) och Fredrik Kass (KCSA) hade skrivit initiativet och ville diskutera erfarenheter kring hjälpledarnas roll i planering av konfirmandarbetet.

I utskottet kunde konstateras att hjälpledarna i många församlingar inte är särskilt involverade i planering av skriftskolan, men får i många fall träffa konfirmanderna i förväg. Frågor som utskottet ville lyfta fram till diskussion var: på vilka sätt kan hjälpledarna och konfirmanderna konkret påverka konfirmandarbetet? Hur skulle vi kunna göra undervisningen mer intressant och relevant för konfirmanderna?

Diskussionen som följde behandlade bl.a. praktiska utmaningar i de fall där hjälpledare väljs sent och att innehållet då redan är färdigt planerat. En lösning på utmaningen kunde vara att hjälpledare inte behöver planera specifika läger utan är med i ett tidigt skede och planerar större helheter. Det handlar inte bara om en snabb förändring som görs i stunden, utan ett helt tankesätt som vi långsiktigt jobbar med kring hjälpledarnas och konfirmandernas involvering i konfirmandarbetet.

14 § Initiativ till diskussion: Involvering av unga vuxna och äldre ungdomar i församlingen och skriban.

Katrin Björklund (Petrus församling) och Ida-Maria Pekkarinen (Petrus församling) ville i diskussionsinitiativet lyfta upp unga vuxna som en resurs i ungdoms- och konfirmandarbetet.

Utskottet ställde bl.a. följande frågor till UK: hur har unga vuxna kommit med i församlingens verksamhet och vilka uppgifter kan en församling erbjuda en ung vuxen t.ex. inom diakonin?

I diskussionen lyftes olika exempel upp från församlingarna som resursgrupper för unga vuxna, bruncher, unga vuxna kvällar, unga vuxna som nattvardsassistenter. Under diskussionen behandlades också hur unga vuxna står inför ett nytt skede i livet och vikten av att församlingen finns där som en inluderande gemenskap.

15 § Initiativ till diskussion: “Vi bygger fred”, men vad betyder det?

Fredrik Kass (KCSA) ville initiera diskussion kring hur vi bygger fred i praktiken.

Utskottet fokuserade på teman mobbning, klimatförändring, nära relationer, fred i hemmen m.m.

Under diskussionen behandlades bl.a. svårighet att dela fred till oliktänkande, fred och icke-fred på nätet, hur Jesus gjorde samt att fred handlar om en kortvarig obekvämhet och långvarig bekvämhet istället för en kortvarig bekvämhet och långvarig obekvämhet.

 

16 § Initiativ till diskussion: Hur förebygger vi sexuella trakasserier i kyrkan?

 

Ombud från Matteus ungdom hade lämnat in initiativet och ville diskutera sexuella trakasserier i församlingskontext för att medvetandegöra att problemen också finns i kyrkliga miljöer.

Utskottet ville diskutera följande frågor; hur skall vi bryta tystnadskulturen? Hur kan vi synliggöra maktstrukturer? Hur skall ungdomsledarna få kunskap i ämnet för att kunna förmedla den vidare till sina hjälpledare?

Under diskussionen talades bl.a. om behovet av närhet, samtidigt som det behöver finnas respekt för människors gränser. Dessutom behandlades tystnadskulturen samt den maktobalans som på olika sätt kommer i uttryck i kyrkan.

17 § Initiativ till diskussion: Trygg i skriftskolan

Ombud från Matteus ungdom hade skrivit initiativet och ville diskutera hur vi skapar trygga ramar inom konfirmandarbetet.

Utskottet behandlade bl.a. hur man under lägret kan bryta de invanda skolrollerna, konfirmandernas personliga kontakt med ledarna genom ex. dagboksskrivning, ledarna som trygghetsförmedlare, vikten att komma ihåg att be.

Det diskuterades bl.a. om hur ledarna kan få info gällande gruppdynamik och enskilda konfirmander genom enkäter och föräldrakontakt samt det egna ledarteamets sammanhållning som en viktig trygghetsfaktor.

18 § Initiativ till diskussion: Hur kan kyrkan motverka radikalisering av unga?

Nora Alanen (Johannes församling) och Axel Kaaro (Matteus församling) hade inkommit med initiativet och ville behandla hur församlingen kan hjälpa unga som har radikaliserats.

Utskottet konstaterade att radikalisering inte alltid behöver vara dåligt så länge det inte handlar om våldsamma radikala idéer samt att radikala element kan se väldigt olika ut. Utskottet ställde frågan vad man kan göra om någon uppvisar våldsamma radikala idéer?

I diskussionen talades det om vikten av att möta alla med respekt och att bjuda in människor till gemenskap t.ex. kan församlingen ordna mötesplatser där unga från olika religioner och traditioner kan träffas. Dessutom behandlades ämnen som religionens roll, rasism pga rädsla och okunskap samt vad kyrkan kan göra för människor som faller utanför det sociala skyddsnät.